Tysklands historia
Tysklands historia har sitt ursprung i det Tysk-romerska riket 843–1806. Jag föredra att börja från Rhenförbundet.
Rhenförbundet 1806–1813
När det Tysk-romerska riket föll samman 1806 bildade 16 tyska furstendömen Rhenförbundet med Napoleon I som ”beskyddare”. I praktiken blev de mer som franska satellitstater. Situationen gjorde att den tysk-romerska kejsaren Frans II valde för gott att lägga ner kronan och upplösa riket. Frans hade dock sett till att 1804 utropa sig till kejsare Frans I av Österrike. Allt fler tyska stater anslöt sig nu till Rhenförbundet som varade mellan 1806–1813. Efter det franska nederlaget i slaget vid Leipzig 1813 upplöstes Rhenförbundet för gott.
Tyska förbundet 1815–1866
Det tyska förbundet var av Wienkongressen 1815 upprättat statsförbund bestående av 41 tyska stater som ersatte det upplösta Tysk-romerska riket. Den österrikiske kejsaren var tyska förbundets formella överhuvud. Preussen som ingick i förbundet hade nu dock blivit en stormakt. Förbundet kom att präglas av Preussens och Österrikes rivalitet och förbundet upplöstes 1866 efter det tyska enhetskriget. Det ersattes av det av Preussen ledda Nordtyska förbundet.
Hertigdömet av Schleswig/Holstein
Hertigdömet av Schleswig och Holstein var i en union med Danmark från 1460 till 1864. Detta omfattade också den delen av Danmark som idag kallas Sønderjylland (nuvarande kommunerna Haderslev, Aabenraa, Sønderborg och Tønder). Hertigdömet hade egen administration bl.a. var den gamla Jyske lagen tillämplig, i motsats till i Danmark och Norge, där vi på 1600-talet och framåt fick flera utgåvor av monarkens ”Danske Lov”.
Nordtyska förbundet 1866–1871
Det Nordtyska förbundet uppstod 1866 som en försvarsallians av 22 tyska stater norr om floden Main, under preussisk ledning. Året därpå utvecklades det mer eller mindre till en förbundsstat. Den preussiske ministerpresidenten Otto von Bismarck, som varit drivande i denna utveckling, blev förbundskansler. Ambitionen var att skapa ett samlat tyskt rike enligt den så kallade ”Lill tyska” lösningen med uteslutande av Preussens rival Österrike. De sydtyska staterna anslöt sig till Nordtyska förbundet i november 1870 som en följd av fransk-tyska kriget 1870–1871. I december 1870 antog förbundet namnet tyska riket. Den 18 januari 1871 blev så kung Vilhelm I av Preussen även tysk kejsare då det nya tyska riket proklamerades i slottet Versailles. Min mormors farfars bröder Claus och Johann Schümann valde under denna tid att emigrera till Amerika för att slippa militärtjänsten och därmed riskera medverka i det kommande kriget.
Kejsardömet Tyskland 1871–1918
Under denna tid föddes min mormor och morfar, de fick tre barn. Det tyska kejsardömet eller som det ibland kallas det ”tyska riket” (Deutsches Reich) varade från den 18 januari 1871 till den 9 november 1918. Riket var en förbundsstat bestående av fyra kungariken, sex storhertigdömen, fem hertigdömen, sju furstendömen och tre fria städer. Därtill kom det så kallade ”riks landet” Elsass-Lothringen som erövrats från Frankrike under kriget. Kejsardömet hade utropats direkt efter kriget med den preussiske kungen Vilhelm I som kejsare. Det blev med sin stora befolkning och snabba tillväxt en stormakt i Europa. Det tyska kejsarrikets författning var i hög grad anpassad för Otto Bismarck, som nu hade en nyckelposition som Tysklands rikskansler och preussisk ministerpresident. Det fanns val till parlamentet, 
dock med rösträtten begränsad till män och beroende av den röstandes ekonomi, men rikskanslern var inte ansvarig inför parlamentet utan endast inför kejsaren, varför det också talades om att det var en ”kanslerdiktatur”. Bismarck drev, till liberalernas besvikelse, en alltmer konservativ politik, han drev en så kallad ”Kulturkampf” mot den katolska kyrkan, och inte minst motarbetades arbetarrörelsen. År 1878 infördes ”socialist-lagen”, med förbud för möten och skrifter av socialistisk eller kommunistisk natur och offentlig socialistisk agitation i allmänhet. Bismarck var emellertid angelägen om att kombinera socialist-lagen med ett socialt lagstiftningsarbete, varigenom han hoppades kunna bryta udden av den spirande rörelsen. Samma år som min mormor föddes 1890 blev Bismarck av med rikskanslerposten på grund av politiska meningsskiljaktigheter med Vilhelm II, kejsare sedan två år. Vilhelm II hoppades kunna mildra rikets interna spänningar och utropade en ”ny inriktning”, med avskaffande av socialist-lagen och utlovade ny arbetarskyddslagstiftning, men åtgärderna imponerade inte och stödet för den socialistiska oppositionen fortsatte att öka. I ett ytterligare försök att minska de inrikespolitiska spänningarna, började man nu propagera för en kraftfull utrikespolitik med expansiva, imperialistiska mål. Den nya ”världspolitikens” effekt blev dock mest att den stärkte de konservativas maktanspråk med nationalistiska paroller, isolerade Tyskland i internationell politik och samlade de konkurrerande stormakterna Storbritannien, Frankrike och Ryssland mot landet. Första världskriget bröt ut 1914 och ledde i slutet av kriget 1918 till allt fler revolter, både bland civila och inom militären i det förlorande Tyskland. Den siste kejsaren gick i landsflykt i samband med revolterna och krigsnederlaget. Under 1919 skulle Tyskland få en ny författning, som republik, den så kallade Weimarrepubliken.
Jag har flera släktingar som stred på båda sidorna i första världskriget. Min morfar deltog men hemförlovades med dåliga njurar. Mormors bröder var t.ex. med i slaget vid Somme i Frankrike 1916. Efterforskningar visar att jag har emigrerade norska släktingar, med amerikanskt medborgarskap, som deltog på andra sidan vid samma slag i Frankrike. Som sagt ”släkten är värst”…
Weimarrepubliken 1919 – 1920
Den närmaste tiden efter första världskriget var kaotisk med stora sociala motsättningar och revolter. Den 11 augusti 1919 utropades Weimarrepubliken, den första tyska författningen med parlamentarisk demokrati. Den ekonomiska situationen var fortsatt mycket svår. Inte minst hade Tyskland genom Versaillesfreden stora krigsskadestånd att betala. Ruhr-ockupationen förvärrade situationen och bidrog till 1923 års hyperinflation. Från 1924 förbättrades dock situationen genom Dawes planens överenskommelse med segrarmakterna. Tyskland upplevde några år av ekonomisk framgång och framtidstro, industrin och kulturlivet kunde blomstra under en kortare tid. Sen kom den stora depressionen som i början av 1930-talet drabbade Tyskland hårdare än något annat land i Europa. Landet drabbades inte bara av ekonomiskt utan även politiskt sammanbrott. Motsättningarna blev allt extremare och våldsammare, vilket också fick många att tappa tilltron till den fortfarande unga demokratin. Konflikter mellan olika politiska rörelser tilltog, inte minst mellan kommunistpartiet och nazistpartiet. 12 mars 1920 startades i Kappkuppen i Berlin av högerextremister.
Nazityskland 1933-1945
Nazityskland är en benämning på Tyskland då landet leddes av Adolf Hitler och Nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet (NSDAP) från 1933 till 1945. Hitler lyckades snabbt efter maktövertagandet 1933 etablera en enpartistat och diktatur som redan den 21 mars samma år satte upp det första koncentrationslägret i Dachau för politiska fångar. I sina maktambitioner att expandera till det Stortyska riket startade Tyskland andra världskriget 1939 efter att ha invaderat Polen, vilket i sin tur fick Storbritannien och Frankrike att förklara krig. Under kriget erövrade och ockuperade Tyskland stora områden både i Europa och Nordafrika. Nazisterna förföljde och mördade miljontals judar och andra minoriteter i förintelsens slutgiltiga lösning. Trots alliansen Axelmakterna med andra nationer, främst Italien och Japan, besegrades Tyskland 1945 och ockuperades av fyra av de allierade länderna Frankrike, Sovjetunionen, Storbritannien och USA. I min mors familj förlorade de två söner i detta hemska krig och en tredje satt i rysk fångenskap som senare kunde återvända hem till Hamburg i dåvarande Västtyskland. Av de släktingar som emigrerade till USA finns det många som stred för de amerikanska styrkorna såväl i Europa som Stilla havet. Har även några norska motståndsmän bland mina släktingar.
Efterkrigstiden 1949 – 1990
Efter kriget delades Tyskland upp i olika områden som administrerade av de allierade länderna Frankrike, Sovjetunionen, Storbritannien och USA. Delstaterna i de västliga ockupationszonerna bildade den 23 maj 1949 Förbundsrepubliken Tyskland (BRD). Den 7 oktober samma år blev den sovjetiska zonen tyska demokratiska republiken (DDR) ”Östtyskland”. Det forna Tyskland var nu delat i två nya stater med en mur mitt i Berlin. Berlinmuren föll hösten 1989 och resten är som bekant känt med ett återförenat Tyskland. Den formella anslutningen skedde den 3 oktober 1990, då de nya delstaterna inom DDR:s tidigare område, liksom östra Berlin, blev en del av den tidigare, men nu utökade, Förbundsrepubliken Tyskland. Sedan dess är den 3 oktober Tysklands nationaldag, Tag der Deutschen Einheit. Flertalet av mina släktingar, på min mors sida, bodde i norra Väsktyskland under denna tid vilket de fortfarande gör.
Källor: Wikipedia, historiska dokument m.m.
Allan Kvalevaag
2022-06-18