För de som söker sina rötter i Danmark finns det mycket att erbjuda. Redan under 1500-talet började man föra kyrkobok över sina församlingsmedlemmar. Det var dock först 1646 som kung Christian IV bestämde att kyrkoböcker skulle föras i hela Danmark. Många kyrkoböcker har försvunnit i bränder, fukt eller uppätna av möss och råttor. De som finns kvar går att söka på Arkivalieronline hos Statens Arkiver. DIS-Danmnark har tagit fram ett pdf dokument för nybörjare ”Hjælp til nybegyndere i slægtsforskning” den innehåller allt du behöver veta för att komma igång.
Fram till 1812 innehöll kyrkoböckerna blanka sidor där prästen själv skrev rubriker och införde dop, konfirmation, vigslar och begravningar. Det innebär att dessa böcker ser olika ut och kan vara svårlästa. Efter 1813 infördes förtryckta rubriker och kolumner. Då bestämdes det att kyrkoböcker skulle upprättas i två exemplar, huvudministerialbok och en kopia, kontraministerialbok. Den första förde prästen, den andra en kontorist eller t.ex. en lärare. Dessa båda böcker fick inte förvaras på samma plats. Så förblev det fram till 2003 då allt digitaliserades.
In- och utflyttningslängderna från 1812-1875 är också en bra källa. Tyvärr står det inte alltid vart man flyttade ifrån vilket ibland gör det svårt att finna födelseplats. Eller motsvarande vart man flyttade till. Oftast skedde in- och utflyttning till omgivande socknar.
Det kan vara bra att känna till i vilken socken/amt som ens anfäder tillhörde. Känner man bara till ungefär när en person avlidet och namnet på församlingen är kyrkoböckerna och bouppteckningar de bästa källorna. Bouppteckningen är en intressant källa när det gäller efterlevande barn, syskon eller andra nära släktingar. Har man däremot bara en ungefärlig tid eller plats, ska man börja med folketællingerne (folkräkningarna). Den äldsta folkräkningen är från 1787, här finns uppgifter om namn, kön, ålder, bostad, giftermål, yrke, mottagare av fattighjälp m.m. Dock var det invånarna på platsen som själva lämnade uppgifter därför kan dessa vara felaktiga. Folkräkningarna från 1845 och 1850 infördes även i vilken socken personen var född och om han/hon var handikappad. 1855-1890 infördes religionstillhörighet, 1890 började kvinnorna använda sina makars efternamn. Folkräkningen från 1906 får man födelsedatum och 1916 infördes inkomst och förmögenhet.
Vill ni i söka själv, gå direkt till Danske Slægtsforskere. Sen kan ni t.ex. på DDD Dansk Demografisk Database söka efter respektive person i deras databaser. Här kan ni även söka på invandrade personer i tre kategorier, Arbejdsophold 1812-1924, Indfødsretstildeling 1776 – 1960 och Udviste 1875 – 1919. OBS! att de kvinnor som gifte sig med en dansk man automatiskt fick danskt medborgarskap inte finns med i databasen.
Kan rekommendera en bra och enkel sida att använda Danish Family Search. Bakom projektet står två personer, Marianne och Dan Nicolaysen med gedigen IT kunskap. De har byggt upp en sida som bygger på redan befintligt transkriberat material från bl.a. danska kyrkoböcker. Det har ”tvättat” innehåller som gör det mycket enkelt att söka upp personer i Danmark. Sidan finansieras genom reklam men det kan man enkelt undvika om man blir en betalade medlem för en liten summa. Jag uppskattar sidan som jag använder mycket som medlem.
En annan källa är polisens registerblad för Köpenhamn där alla boende under tiden 1890-1923 skulle informera polisen när man flyttade. Köpenhamn var och är en stor stad, en karta kan hjälpa till med orienteringen. Många kommuner, bibliotek eller organisationer hjälper gärna till med att ta fram uppgifter. Danmark har flera lokalarkiv att söka i. Ni finner dem under en Sammanslutning för lokalarkiven. Bara att sätta igång och släktforska, lycka till!
Allan Kvalevaag
2023-02-04