Amerika har byggts med emigranter från bl.a. Europa. Många var de som utvandrade från Sverige, Danmark och Norge. Numera kan ättlingar till emigranter i USA söka i nordiska kyrkoböcker i Danmark, Norge och Sverige.
Men det kan vara svårt att läsa och förstå det skandinaviska språket i kyrkböckerna. 
Hjälp på vägen kan denna utmärkta bok då vara ”Your Swedish Roots: A Step by Step Handbook”. Här ger man exempel på de vanligaste förekomna orden som använts i de svenska kyrkböckerna och får en förklaring på engelska. Själv har jag flera släktingar som utvandrat till USA, både från Norge och Tyskland, vilket gör det extra intressant. Jag har träffat på personer som har ändrat efternamn när de kommit till Amerika. Redan på överfarten kan namnbytet ha skett. Tänk på att man kan ha ett namn registrerat vid emigrationen och ett nytt vid immigrationen. Namnet har antingen varit för svårt att uttala i det nya landet eller så har det haft någon koppling till hemlandet som man velat sudda bort. Detta bör man ta med i sina sökningar i alla de register som finns till buds. Ofta ändrades namn på emigranter vid ankomst till USA. De enklaste namnändringarna är ändelser som ändrats från t.ex. Nielsen till Nelson, Svendsen till Svenson, Koltsø blir Koltse osv. Ibland ändrades förnamnet till ett mer amerikanskt uttal. Jon blir John, Andreas blir Andrew, Martha blir Mary för att nämna några. Ibland blir det svårare då efternamn ändras från t.ex. Olsen till Walker. Då bör man känna till vilka de vanligaste namnen var i USA vid den tiden. När emigranterna kom till USA och andra inte kunde uttala deras namn blev de ofta kallad för något enklare och vanligare. Man bör alltså ha lite fantasi och prova sig fram.
För er som söker efter släktingar i USA är deras Census (folkräkningar) en bra metod. Det finns tillgängliga folkräkningar från 1790-1950 med 10 års mellanrum att ta till. Flera av dem är direkt sökbara.
Det finns stor tillgång till register och databaser i USA, både privata och offentliga. Ancestry.com har flera databaser där man kan komma åt bra information, allt från census, vigslar, passagerarlistor till inskrivningshandlingar för armén. Tyvärr kostar det en del att ha ett abonnemang på Ancestry med fulla sökmöjligheter. Det underlättar om du känner till orten dit de emigrerade eller senare flyttade till. Du kan istället gå med en släktforskarförening som har tillgång till ett abonnemang. Ett annat sätt är att gratis lägga upp sitt släktträd på Ancestry och hoppas man får träffar (hints) från dem i sin mailkorg. Jag har gjort så och det har resulterat i flera nya bekantskaper i USA med deras träd publicerade på Ancestry Då kan man bli inbjuden till deras träd och på det viset dela information. Själv har jag vid flertalet tillfällen kopplat ihop mitt forskningsresultat med deras och fått svar på frågor och olösta gåtor. Kommit över foto, artiklar, dödsrunor m.m.
Använda gärna Family Search som har lagt upp US Census för 1900, 1910, 1920, 1930 och 1940. Du finner länkarna under USA länkar. Där får du uppgifter om bostad, ålder och yrke. I 1900 års folkräkning finns både årtal och månad för födsel. Där finns ofta också vilket år de emigrerade och när de ev. blev medborgare i USA. Tyvärr saknas 1890 års folkräkningar då dessa förstördes i en brand.
Det finns många släktträd på Family Search enkelt att sök efter namn.
Registerkort första världskrigetNär du använder folkräkningarna bör du vara försiktig med uppgifterna. Det är egentligen bara folkräkningen från år 1900 som innehåller den bästa informationen. Här finns årtal och födelsemånad, emigrationsåret och lite till. De andra folkräkningarna fram till år 1940 är en indikation på födelseårtal. Namn kan ha olika stavning beroende på hur väl personen hörde och skrev ner uppgifterna.
En annan ofta bortglömd bra information är de militära registerna. Det finns på Ancestry registerkort för både första- och andra världskriget inkallelser. Dessa är fulla med bra uppgifter. Allt från fullständigt namn inklusive eventuellt mellannamn , adressuppgifter, födelseuppgifter om plats och datum. Anhörig kan ofta vara någon förälder eller en hustru.
Emigranter som anlände till New York mellan 1830-1892 kom till Castle Garden efter att det stängts öppnades Ellis Island 1894 dit immigranterna då anlände. Tänk på att man inte behövde gå av vid Ellis Island utan man kunde gå iland var som i USA. Många emigranter från Norge gjorde sk. arbetsresor, ofta till Kanada. Där de senare tog sig vidare till USA.
Det upprättades passagerarlistor för varje ankommande fartyg. Dessa passagerarlistor är sökbara dels via Castle Gardens och Ellis Island hemsidor. Men även via FamilySearch där de är indexerade. Söktips: skriv ordet ”passenger” så listas alla passagerarlistor.
Behöver man mer information och kartor över State, County och County Seat ta del av den The Red Book. Helt gratis att söka i. Här finns mycket material om de olika platserna.
När det gäller gravar finns det bara en plats att gå till FindAGrave. Helt oslagbar, här finns inte bara gravar i USA utan även registrerade gravar i Norden.
Allan Kvalevaag
2022-10-31