Storjohann

Familjen Storjohann
En gren ur familjen Storjohann utvandrade från Schleswig-Holstein, Tyskland till USA på 1920-talet. Mina anfäder till de som utvandrade var Jochim (1767-1844) och Anna Margaretha Storjohannes (1779-1845) från Kaltenkirchen, Schleswig-Holstein i Tyskland. Det var min mormors farfars morfar föräldrar. Deras barnbarn Jochim Johannes Christian Storjohann (1864-1937) gift med Christina Steenbock (1870-1937) fick 11 barn, varav en flicka dog redan som liten. Av de kvarvarande 10 bröderna kommer hela sju stycken att emigrera till Amerika. Fadern till de 10 barnen, Jochim var en mycket skicklig snickare och han byggde flera kvarnar runt om Kaltenkirchen i Schleswig-Holstein. Hans familj fick lida mycket då barnen var små. Jochim´s söner fick tidigt börja arbeta med uppfödning av getter och kaniner. De fick arbeta på släktingars gårdar då de behövde billig arbetskraft. De var inte ovanligt att barn redan som 11 åringar fick ge sig ut på hårt arbete inom jordbruket. Under första världskriget led familjen stort, svårigheter att få tag i mat gjorde att man t.o.m. åt frusna rödbetor, allt för att stilla hungern, vilket ledde till magproblem och diarréer.

Tre av bröderna deltog i första världskriget, där tyvärr två av dem miste livet, Bruno (1894-1918) och Hans (1895-1918). Exakt var de ligger begravna känner man inte till trots efterforskningar. Robert den tredje brodern som deltog i kriget sårades och fick så allvarliga skador att han måste amputera ena benet och ersätta det med en protes. Robert stannade kvar i Tyskland och skaffade sig familj och fick fyra barn. Robert började arbeta vid posten i Kaltenkirchen. De övriga Paul, Kurt, George, Lambertius, Wilhelm, Albert och Bernard kom att emigrera till Iowa. Där fick de genomgå sin militärtjänst för att vara med i andra världskriget på USA sida mot Tyskland. Måste ha känns märkligt att först emigrera från Tyskland för att sen gå i krig mot sitt gamla hemland.
Det rådde stor arbetslöshet i Tyskland under 20-talet med en gigantisk inflation. Då förstår man att en resa till Amerika lockade.

Kurt Storjohann
Först ut var Kurt, 24 år och George 21 år gamla att lämna Tyskland. De reste från Hamburg 4:e september 1924 och anlände med fartyget Cleveland till New York 10 dagar senare. Där fortsatte de sin resa mot Wilton-Junction, Iowa. Kurt skulle få arbete på sin farbror Carl Broeser gård i Wilton Muscatine County, Iowa. Senare lämnade han jordbrukslivet och började på fabrik. Han tog arbete vid International Harvester, en välkänd traktorfabrik, vid Rock Island, Illinois Farmall. Han arbetade där i 36 år från 1927 – 1963 då han pensionerades. Kurt gifte sig två gånger först med Christine Frahm och efter hennes död 1966 gifte han om sig med Hattie Augusta Miller. De fick aldrig några barn.

I filmen nedan intervjuar Max Armstrong personer vid Rock Island FARMALL anläggning som håller på att rivas. Bl.a. intervjuas Spike O’Dell (radiopersonlighet) och före detta anställda samt köpare av FARMALL traktorer. De hade en parad av restaurerade gamla traktorer som körde genom det löpande bandet och ställde upp sig på ett 50 hektar stort område för en sista gång.

George Joachim Storjohann
George emigrerade tillsammans med sin bror Kurt till Amerika. George fortsatte sin resa mot Wilton-Junction, Iowa efter att han anlänt till New York. Han åkte för att hälsa på sin vän Rudolph Ahrens i Bennett, Cedar County, Iowa. Både han och sin bror Kurt registrerade sig som bönder. De hade var och en med sig 25 dollar, inte speciellt mycket pengar. Efter att ha arbetat som bonde valde han bort lantbrukslivet mot arbete vid Bettendorf Company, Iowa där han tillverkade boggier till järnvägsvagnar. Han var anställd som kärnmakare vid gjuteriet. Bettendorf Company hade stora framgångar mellan åren 1903 – 33. En av deras första uppfinningar var en plog med möjlighet att sitta kvar och lyfta plogbladet ur marken vilket underlättade för bönderna. Företaget tillverkade även boggier till järnvägsvagnar. Boggier tillverkades i Bettendorf Company där George var kärnmakare i gjuteriet. Kurt och George åkte över till Amerika med S/S Cleveland 1924. Cleveland seglade från Hamburg till New York den 27 mar 1909 på sin jungfrufärd. När första världskriget bröt ut låg hon kvar i Hamburg under hela konflikten och överlämnas till de allierade som krigsskadestånd. Hon gavs till den amerikanska regeringen och omvandlas till trupptransportfartyget USS Mobile 1919. Året därpå såldes hon till London-baserade Byron Rederi-Company och namnet Kung Alexander med avsikt att använda fartyget för Medelhavet – New York kryssningar. År 1923 såldes hon till USA Line men flagades om till panamansk flagg och döptes om till Cleveland. Hon trafikerade Hamburg – New York. År 1926 köpte Hamburg Amerika fartyget som använde henne för transatlantisk tjänst. Hon togs ur drift 1931 och skrotades i Hamburg 1933.

Deras specialitet var att gjuta hela boggier i ett stycke. Dessa blev mycket populära inom järnvägsindustrin. Det var här som George arbetade som kärnmakare vid gjuteriet. Han formade de inre hålrummen i gjutgodset där det används så kallade kärnor. Tack vare de helgjutna boogieramar slapp man skruva ihop dem av flera olika delar. Deras uppfinning gjorde dem rika och kunde på så vis köpa upp andra företag. Ett sådant företag var Micro som framgångsrikt utvecklat och marknadsfört en maskin som skivade bröd. Maskinen såldes till bagerier runt om i världen. Tidigare maskiner för skärning bröd hade utvecklats av ett fåtal bagerier i Davenport men Micro fick ensamrätten på tekniken över hela världen. Ja man kan faktiskt säga att skivat bröd uppfanns i Quad Cities. Bettendorf Company drabbades hårt av depressionen och fabriken stängdes 1932, grundaren Joseph Bettendorf dog året därpå. Under andra världskriget tillverkade företaget stridsvagnar åt den amerikanska armén. Senare såldes företaget till JI Mål Company. William Bettendorf, Josefs son sålde det sista av Bettendorf affärsintressen 1953.

George gifte sig 1941 med Ella Christine Bröeser, tillsammans fick de en son, Henry. George avled 1969 i en ålder av 65 år.

Albert Storjohann
Nästa bror att lämna hemlandet Tyskland var Albert, endast 17 år gammal. Han anländer 21 september 1925 med fartyget Cleveland som sina tidigare bröder gjort. Han började i jordbruket som han lämnade för byggnadsindustrin. 10 år efter deras immigration. År 1935 gifte han sig med Helen Ehlers.

De fick fyra barn tillsammans, Janice Christina, Robert Albert, Kathleen Joane och Daniel Lee. Albert blev 81 år gammal och avled 1989.

Wilhelm Storjohan
Två år efter Albert var det dags för Wilhelm 21 år gammal och brodern Lambertius 23 år gammal att resa. De tog båten Albert Ballin 9 september 1927 och anlände 19 september till New York. Han gifte sig 1934 med Erene Terese Margrethe Woehlk och fick 3 barn tillsammans, Jerald, William Dean och Ronald Lee.

Han arbetade inom byggbranschen som byggmästare. Wilhelm gick bort alldeles för tidigt och dog 39 år gammal 1945.

Lambertius Storjohann
Lambertius var 23 år gammal när han reste tillsammans med sin bror Wilhelm till USA. Han arbetade inomjordbruket och var mjölnare. Han gifte sig 1931, 4 år efter immigrationen med Dora Frieda Siem. Tillsammans fick de 7 barn, Mary Ann, Lambert Richard, Christina Marie, Ellen Joan (dog som liten), Nicolaus Albert, Gene Verine och Kenneth Dean. Lambertius blev 67 år och avled 1971.

Bernard Storjohann
Bernard 18 år gammal avreste med S/S Westphalia den 15 feb 1928 från Hamburg och anlände till New York 1 mars. Han arbetade med trädgårdsodling på en plantskola i Moline, Rock Island County i delstaten Illinois. Bernad avreste med S. S. Westphalia den 15 feb från Hamburg, anlände till New York 1 mars. Han gifte sig 1931 med Margaet Weekly, tillsammans fick de sonen Bernhard. Han gifte om sig med Mabel Ohm 1954. Bernard avled 1986 i en ålder av 76 år.

Paul Storjohann
Sist ut av de sju bröderna att emigrera var Paul som avreste från Hamburg 8:e augusti 1930 med fartyget Albert Ballin för att anlända till New York den 16 augusti. Paul tog hela sin familj med sig, sin fru Hilda och fyra barn, Bruno 7 år, Hildegard 5 år, Helmuth 2 år och nyfödda Maria. Kvar i Tyskland fanns nu hans föräldrar och en bror, Robert. Paul som var slaktare till yrket fick arbete i korvindustrin där han arbetade vid Kohrs Meat Packing House och Winterlin´s Meat Market i Davenport Iowa. Ägaren och grundaren till företaget hade också tyskt påbrå, Henry Kohrs (1830-1917) kom från Wewelsfleth nära floden Elbe i Schleswig-Holstein. Henry anlände till New York i juni 1853, 22 år gammal med bara 5 dollar på fickan.
Paul började arbeta i en livsmedelsaffär, sparade ihop så han kunde åka till sin syster i Daveport Iowa. Där han senare startade företaget Kohrs Packing Company 1872. Idag en av mellanvästerns största köttförpackningsindustrier. Läs mer om företaget, ta del av deras 75-års skrift från 1947 Paul avled 23 mars 1966 i en ålder av 66 år, en alldeles för tidig ålder. Hans fru Hilda blev 88 år och gick bort 1990. Hon efterlämnade sig 4 barn och 14 barnbarn.